måndag 22 oktober 2012

Idag fick jag ett datum...

Den 21 november-2012.
Det kommer att bli den första dagen på mitt nya liv.
Så tacksam och vet att det är meningen att jag ska gå den vägen.
Att det kommer innebära en stor förändring.
Inte bara för mig. Utan även för mina barn.

Att jag tar det här steget innebär så mycket mer för mig personligen.
Själsligt.
Du berättade om en tjej som var så lik mig förrut.
Hon gjorde en sån här operation och dina känslor för henne blev inte dem samma.
Och du sa åt mig att inte göra någon op.
Det skulle göra mig ful och smal.
Och mitt skin kommer bli hängigt och fult.
Och då kommer dina känslor svalna för mig med.

Jag skulle träna och äta rätt istället.
Att du inte tror att jag redan försökt är för mig ofattbart.
Det finns väl ingen som skulle göra en sådan livsomfattande operation om dom inte hade försökt
ALLT annat först?
Jag tror ingen gör en sådan här operation om det inte var som sista utväg på ett livslångt lidande. 

Jag är beroende av mat och den här operationen är det ända som kan bota det.

Och jag vet att om det finns en tid för oss i detta liv så spelar inga operationer eller något någon roll.
Jag kommer bli bättre på alla plan om jag mår bra i själen.
Och min själ behöver det här.
Så att ta detta steg innebär också att ta ytterligare ett steg bort från dig.
Jag gör det inte för någon annan än mig själv.
Det är en investering i MIN framtid.
Och du valde ju bort mig en andra gång.
Eller ja. Du har valt bort mig så många gånger.
Har det stått mellan mig och någon så har det aldrig blivit jag.
Om det inte varit för en natt... 
Eller en underbar dotter.
Att göra detta ger henne den mamma hon förtjänar.

Men ja. Jag är rädd.
Rädd för att sövas.
Rädd för att det ska hända något under operationen.
Men jag har tillit.
För det kommer att förändra mitt liv till det bättre. 

Det är så himla nära nu ! Kan knappt fatta det ! 
Jag ska bli den jag alltid varit inuti.
Den som ingen sett.
Pånyttfödelse ! 
Så himla stort !

Jag vet vem jag har med mig. 
Jag vet någon som älskar mig för den jag är.
Någon som inte skulle sluta älska mig för att min kropp ändrades.
Någon som tycker om mig på djupet av mitt jag.
För evigt tacksam för det.
Tack för att du är du !
Du är den starkaste människa jag mött.
Imorgon klockan 10 finns du i mina böner.
Älskar dig ! 
<3<3<3<3

Detta skulle bli vårat år. Minns du ?
På ett eller annat sätt så kommer det bli det...
Jag bara vet det...



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar