Luna och jag har legat förkylda hela veckan och egentligen är det ju dop imorgon i Säbykyrka men känner att det blir för jobbigt.
Jag började min viktresa för två dagar sen.
Vägde in mig hos läkaren på 120,6 kilo !!!
Men nu ska det väck.*ler*
Är tredje dagen på flytkost.
Har kört med Nutrilette till och börja med.
Igår kväll blev det en alevo-potatis och purjolöksoppa till middag.
Saken är den att det måste ju vara såkallad VLCD-kost.
Lika med :Verry Low Calorie Diet.
Och det finns i märkena Nutrilette,Alevo och Naturdiet bl.a.
Så det och citronvatten har jag levt på i tre dagar.
Ska hålla på tills i början på november. ;)
Är orolig att jag inte ska gå ner tillräckligt.
När man ska göra en Gastric Bypass operation så ska man inte äta pulverdiet innan för att visa sin motivation. Eller ja min läkare påstod det.
Han var till och med så hård att han sa att om jag inte gick ner 10% av min vikt så skulle han inte operera mig. För han inte tyckte att jag var tillräckligt motiverad då.
MEN det viktigaste är ändå att genom att äta VLCD-kost så ska man minska fettet runt organen inne i kroppen för att minska riskerna vid operationen sen.
Och det vill jag göra då min vän Ola som också gjort en sån här operation faktiskt hamnade på intensiven och höll på att stryka med.
Dom hade råkat rispa hans mjälte.
Idag mår han dock bra. :)
SÅ nu är det kämpa som gäller.
Detta är ändå den kämpigaste delen på min resa.
Och tanken på att ge upp finns inte.
Jag ska ner till min idealvikt.
Ett litet steg i taget.
En dag i taget. Och om jag måste en timme eller minut i taget.
Jag känner mig väldigt hungrig ibland.
Men äter/dricker jag då min nutrilette och ett stort glas citronvatten till så går det faktiskt över.
Snart så ska jag gå och handla middag till hungriga barn.
Det värsta av allt.
Laga till någon annan men du får inte äta själv.
Sippar på mitt citronvatten innan jag klär på mig och Luna för att gå ut i höstluften.
Men först.
Vad jag är tacksam för idag:
Mina barn och deras kramar och förståelse.
Min mormor som ringde mig idag.
Att jag och Luna äntligen mår lite bättre.
För mina änglakort/änglar som motiverar mig när jag behöver.
Som finns där med sitt ljus när allt känns för mörkt.
Jag är glad för mina vänner.
Jag är glad för att vara så älskad som jag är.
För min mamma.
För min syster Sofia som lär mig om livet även fast vi inte ses så ofta.
Och som också är en sån fin förebild för min Maja.
Jag är tacksam för barnens skola och fritids.
För det förstående dom visar men också för viljan att förstå mina barn ännu mera.
Jag är tacksam för maten på vårt bord och för att änglarna hittar ett sätt att få
mina räkningar betalda trots oviljan från personer runt omkring som har makt att försöka förstöra.
Jag är tacksam för att i slutet av den här dagen har klarat en dag till av min faste-resa.
Och jag är tacksam för kärleken som finns i mitt liv och som också är på väg in i mitt liv.
Tacksam för att jag fått lära känna det människor jag gjort i mitt liv.
Som lärt mig så mycket och gjort mig till den jag är idag.
Tacksam för min mamma och min pappa som gjorde så att just jag finns och som
älskar mig på sina egna vis.
Och sist men inte minst.Tack för denna transformation jag ändå känner håller på att hända.
Runt mig och i mig.
TACK för allt jag inte nämnt men som betyder mer än jag kanske tänker på just nu.
Inget nämnt och inget glömt.
Tack ! <3<3<3<3
Lekt med cam idag ! ;)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar