Känslan just nu . . . Ilska , frustration och vilsenhet och insikt . . .

Försöker hålla upp ett "happyface" så jag spyr på mig själv innifrån ! 

Just nu är jag inte glad . Jag är trött på gnälliga barn . Och jag är förskräckligt trött på att inte ha en sekund för mig själv .

Trött på att varje dag är den andra lik där aldrig något händer . 

Trött på att vara snäll blid och aldrig tänka en ond tanke . Inte ens om mig själv ! 

Jag är trött på att aldrig få vara riktigt arg för att få bästa möjliga utgång av saker i mitt liv . Inte göra värre . 

Och att glömma det alla gör mot mig .

Jag är trött på att aldrig få visa hur besviken jag är på mig själv . 

Över att jag inte förmådde mig att tänka annorlunda när jag verkligen behövde .

Allt jag utsatt mina nära för och allt som dom utsatt mig för .

Trött på att alltid betala . Men aldrig få tillbaka . 

Trött på att förändringen aldrig kommer för att jag är så fruktansvärt rädd för att släppa in den . 

Rädd för förändringen . Att släppa taget om det jag vet att jag måste . 

Bitterheten över att det aldrig blev som jag ville . 

Över att inte bli älskad tillbaka . Inte av någon .

Jag älskar mina barn så att det gör ont . Och bara medans jag skriver detta så inser jag .

Jag inser att jag gör detta . 

Gång på gång på gång . 

För jag tror mig inte vara värd mer . 

Jag ser inte längre det fina i mig själv .

Ibland vågar jag inte ens öppna mitt hjärta för att ta emot kärleken från mina barn . 

Så stora är mina ärr . 

Så djupt håller rädslan mig fången .

Jag älskar dom . Men jag kan inte tillåta dom att älska mig .

Inte ibland . 

Tack änglar för min insikt ! 

Idag börjar min förändring . Jag vet att jag är säker alltid . Alltid . 

Tack !