Jag kunde festa på helgerna och skaffade ofta barnvakt till mina barn för att slippa vara med dom .
Jag tyckte att dom kvävde mig . Och det kändes som det.
Nu i efterhand så vet jag att jag inte älskade mig själv .
Mycket pga att jag trodde på vad andra sa om mig . Hur andra fick mig att må med sina ord .
Jag hade ingen självkänsla eller självförtroende kvar .
Och för att jag alltid fått lyfta lasset av barnen själv . Jag gick in i väggen .
Totalt .
Jag ville inte leva . Och det kändes som att jag hamnat under vatten ytan och kämpade efter luft .
Om så bara en gnutta .
Att gå ut och festa gjorde jag för att det är det folk gör när dom har lyckats få tag i en barnvakt .
Trodde jag .
Alla mina vänner gjorde det .
Sprang bort från problemen .
Och jag med dom .
Allt jag ville var att få orken och glädjen tillbaka .
Jag kände att det var fel . Men jag visste inte hur jag skulle bära mig åt !
Inombords skrek jag på hjälp . Men ingen hjälp kom .
Jag blev min egen räddare . Jag slutade springa .
Jag lade in mig på psyk .
Nu i efterhand så känns det som att jag gått igenom helvetet och tillbaka .
Men jag skulle göra det igen och åter igen . För mina underbara barn .
Allt har vart för dom .
Idag är jag stolt . För jag vet att jag är en bra mamma .
Härom dagen så smsade jag med en vän som blev jätte stött för att jag helt enkelt skrivit att jag är hellre med mina barn .
Medan jag blev helt lycklig i hjärtat för att jag förstod hur långt jag kommit .
Jag orkar . Och jag älskar att vara med mina barn .
Mysa och att pyssla . Spendera all tid med dom .
Klart jag kan vilja ha egen tid ibland .
Men den tiden vill jag ägna åt något som jag tycker är värt det just då .
Värt tiden som jag fölorar med mina barn . Som jag redan förlorat så mycket värdefullt med .
Menar inte heller att jag aldrig mer vill eller kan festa .
Men som sagt att då ska det verkligen vara värt det .
Ibland är sova mer värt ;)
Och just nu så är jag faktiskt hellre med mina busiga barn .
Jag har en dotter som är åtta . Hon är så underbar . Duktig på att hjälpa till och att sjunga .
Hon älskar att pyssla . Och just nu gillar hon att bygga små dockhus av kartonger och rita små detaljer .
Hon har svårt att äta socker för att hon har svårt att koncentrera sig .
MEN när hon får pyssla med sitt som hon älskar så kan hon sitta i timmar .
Hon har det jobbigt i skolan för svårigheter med hennes koncentration och att det är så många barn .
Men tillsammans kämpar vi .
Jag har en son som fyller sju nu i maj . Han är nästan alltid glad . Tänker mycket och det bästa han vet är att titta på "dålig" tecknat på tv:n och att bada .
Eller leka ute med sina kompisar .
Och han avskyr att städa . Det smiter han ifrån så fort han får chansen .
En lugn kille .En kramig kille . Blir lätt ner tystad och överröstad av sina systrar .
Men vi kämpar .<3
Jag har en dotter till . Hon fyller 6 till hösten . Hon är högljudd och skrattar mycket .
Men är hon själv med mig så vill hon gärna mysa . Eller hjälpa till att laga mat .Också duktig på att hjälpa till . Ibland . ;)
Och hon älskar att vara ute och leka .
Om hon vaknar sju på morgonen så står hon vid min säng och frågar strax efter :
-Mamma ! Får jag gå ut ? Du kan ropa på mig när vi ska äta frukost .
De blir ofta ett nej . Hon får äta frukosten först .Med mycket protester från hennes sida . Men sen går hon
ut. Många gånger så får hon syskonen med sig .
Hon är väldigt kontaktsökande och bär på en saknad .Men vi kämpar också .
Så har jag min minsta dotter . Hon fyller 2 i augusti .
Hon är min sol med hetsigt humör .
Trots att hon är minst i syskonskaran så kan hon bossa över dom andra hur lätt som helst . ;)
Hon har en stark röst som jag.
Och älskar ättiksgurka och att vara ute och leka i lekparken .
Men vi är alla så glada att hon finns .
Hon låg i magen under den mörka perioden i vårat liv och på något magiskt sätt så får hon mig att se alla mirakel varje dag . Och hon har tillsammans med hennes syskon fått mig att le igen .
Och att hitta mig själv som mamma igen .
Känslan av det är stor .
Så rullar vårt liv på .
Och visst är allt inte en dans på rosor . Det kommer alltid finnas sådana som vill se mig falla igen .
Som vill att jag ska vara just det som dom så länge påstod . En dålig mamma och människa .
Men jag har aldrig varit det . Allt jag någonsin varit var jag pga dom .
Att jag trodde på dom .
Jag lät dom äga mig . Min självbild .
Men aldrig mer . Den äger jag själv .
Och jag är den bästa mamman jag kan vara .
Precis som de flesta andra mammor .
Och vi kämpar tillsammans .
Det finns ingenting som jag inte klarar .
Tack änglar för att ni hjälpt mig ända hit .
Tack tack tack !
<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3